Ajjoo, lägesuppdatering

Var ju till Kvinnis i går och både blodprovet och hjärtkurvan var bara bra, så. Lägger upp en bild på magen i vecka 38 + 4, den har alltså sjunkit eftersom huvudet fixerats så ser inte lika stor ut som för ett par veckor sedan tycker jag!

För övrigt har jag ont i ryggen i dag precis som jag hade förra veckan när jag sedan fick sammandragningar på natten, så... hmm hmm. Har googlat förlossningssymtom som en tok, nog är det ju alltså underligt att födseln är ett så stort mysterium än i dag! Det att jag varken har livmodertapp eller slempropp kvar (jepp, det sista av den kom under veckoslutet, nu vet ni det! ;D ) betyder alltså i princip ingenting, det kan ändå handla om allt från dagar till veckor. Men önsketänkandet här är nog helt klart att det skulle hända I DAG och inte nästa vecka... eller veckan efter det, eller veckan efter det.

Nå, nu ska jag sticka ut och träffa vänner och inte bara stirra på förlossningsstatistik och dataskärmen. Efter klockan två borde det ju, kanske, vara lite svalare än klockan tolv? Eller är det som värst nu? Pust, flås, stånk och alla andra gubbljud.

Faderskapsförpackning

I går fick blivande far sin pappalåda, han blev riktigt glad! :)

Den innehöll:
– öronproppar åt far och hörselskydd åt baby så de kan gå på konsert
– bodyn Min pappa är starkare än din pappa (tack Hups!)
– senaste Ipanapa cd:n, låten Pölkkypää ei käytä kypärää har spelats flitigt på Radio Helsinki så jag tänkte att vi kanske står ut med den barnskivan?
– boken Vauva, omistajan opas (engelsk version på Google books här) med info om allt från blöjbyte, matning och bad till babyutrustning och -tillbehör och information om sjukdomar, utveckling och allt möjligt annat.
– nappflaska och haklapp från HIFK:s fanbutik, stackars barn får inte välja hockeyfärg själv haha

Och så lade jag med en flaska single malt whisky också, ifall A vill ordna varpajaiset. En del är ju hårt emot traditionen men det beror ju lite på hur det ordnas: har hört horrorstoryn om farsor som ordnar supfest medan mamma o baby ännu är på BB och hemmet är en enda röra när de kommer hem, det är så sjukt att jag bara kan skratta åt det (läs mer tex här). Men om man ser det som en kväll där faderskapet firas (varför skulle man inte få fira, det är ju en enorm grej!) och tar för givet att pappa fixar, kockar och städar själv (hallåå, året är 2009) är det ju en annan sak. Det är väl bara roligt om nyblivna pappor vill bjuda sina vänner på en skål och visa att de är stolta över att ha blivit far? Kanske det gör gott åt vännerna också, haha. Sen behöver det ju inte ske medan vi ännu är på BB för där hoppas vi ju få familjerum så A kan vara med hela tiden. Men sen efter ett par veckor när man orkar bättre kanske jag och bebin kan vara hos mormor eller någon kompis en kväll så det får ske lite male bonding hemma hos oss... och sen när jag slutar amma tänker jag fira med ammajaiset, så det så!

Svettigt

Varför måste det vara så hett, hett, hett när jag ska på labbprov kl.7.30 och måste fasta och inte ens får dricka vatten på tolv timmar före det?

DÖÖÖ SOLEN DÖÖÖ!

Tjockaste skogsälvan, fetaste strandlejonet

"You're probably not getting any bigger, but you may be feeling more uncomfortable."

Så står det i Babycenters pregnancy facts för vecka 38 och muahahahaha, you MAY be feeling more uncomfortable!?

Marken gungar när jag dundrar fram - "Här kommer 80 kilo kärlek!", säger jag åt A och hoppar i hans famn. Han blir platt.

Jag flåsar bara av att böja mig ner vid kylskåpet - och den gymnastiken upprepas några gånger per dag för att se om där finns något jag inte ätit ännu. Jag är ett matmonster.

Barnets huvud är fixerat – mot min blåsa, så jag tycker jag behöver kissa igen redan två sekunder efter att jag kissat. Dessutom är det inte lätt att gå med en grapefrukt mellan benen, prova själv.

Barnet har det trångt – så fort jag inte sitter rak i ryggen protesterar det med att skjuta ut rumpa, ben och armbågar så man tror ungen ska komma ut genom huden. Lite alienfiilis.

Det är alldeles för hett – mina fingrar och fötter sväller upp under natten (öh?!) så det gör ont att röra dem på morgonen och det till och med var svårt att gå barfota på holmen för att fötterna var så ömma. Kan ju inte ligga med händer och fötter i vädret konstant heller.

Men vet ni vad? Jag är glad ändå! För nu är det inte länge kvar så kommer vår bebis hem till oss. Eller som A säger, hemma är den ju redan, inne där i magen, men snart har vi den i famnen i stället!

Sammandragningar, eller åtminstone värkande sådana, har jag inte haft sedan onsdag natt. Jag bad barnet stanna inne så jag kunde åka till holmen och det var så skönt: jag var den tjockaste skogsälvan och det fetaste strandlejonet men bara lycklig och lugn, man blir så harmonisk i skärgården och dessutom fick jag svalka mig i havet, sköööönt. Och så hade jag världens bästa kompis med som passade upp och skötte precis allting, jag bara låg och valrossade mig.

Nu har vi bett vår bebis stanna inne ännu den här veckan så pappa inte ska få för stressigt att sticka från jobbet, han har två veckor kvar till semester och en massa att sköta före det. Så skulle vara lättare för oss alla om han fick jobba ostört ännu en stund... men vi får se. Tycker både jag och barnet är så otåliga att vi nog snart inte kan hålla oss mera. ;)

Mogen

Jaa att ööh vad ska man nu tro. Läkaren sa att livmodertappen är mogen (bra att nån del av mig är det) så det "verkar ha hänt nåt under natten".

Och sen tystnad.

Så jag frågar vad det betyder och hon säger "Det verkar vara på gång".

Och sen tystnad igen.

Så jag frågar att liksom talar vi nu dagar eller veckor? Och hon svarar ja det är nog omöjligt att säga.

Så jag frågar om jag måste bli i stan eller kan åka till stugan i Ekenäs och hon säger att det kan jag väl, det är inte så långt borta och om det blir riktigt bråttom finns där ju också ett förlossningssjukhus.

Öh? Nå de måste ju förstås vara lite extra försiktiga med vad de säger antar jag? Jag har inte haft sammandragningar nu på dagen alls så därför sade hon att det troligen inte händer något nu genast. Men så sade hon också att det som är positivt med graviditetshepatos är att förlossningarna ofta kommer bra igång och inte blir utdragna – de vet inte varför men så är det bara. Hmm.

Men jag tänkte nu att jag åker ändå, och börjar det göra ont i ryggen i kväll igen så kommer vi tillbaka. Så om inte annat blir det bara en daytrip.

Spännande tider. Och babyn, den mår bra. Navelsträngsflödet och hjärtljuden var utmärkta och nu sparkar den och har hicka. Tänk att den snart får sparka och ha hicka i min famn i stället för i min mage! :D

Varför skulle man sova när man kan ha ont i stället?

Låg vaken halva natten med smärta och värkar – eller lyckades somna ibland men vaknade ungefär en gång i timmen. Det började under dagen som en svag "mensvärk" i korsryggen men det var inte så farligt, förrän sen vid ungefär midnatt när ryggvärken plötsligt blev så stark att det var omöjligt att hitta bekväm ligg- eller sittställning, ingenting hjälpte!

Efter ett par timmars kämpande kom jag sen på att vi har en varmvattenflaska så kokade vatten och byggde en mur av dynor omkring mig så jag skulle få flaskan att hållas stående vid korsryggen, och det hjälpte så jag äntligen kunde sova någorlunda. Tills jag klockan fyra vaknade av att det knep till i magen och hela livmodern drog ihop sig – AJ! Var det här nu en sammandragningsvärk undrar jag? Det upprepades ett par gånger men försvann sen. Liksom började mitt på, eller på ena sidan kanske, och spred sig sedan ända till lår och revben. Precis som mensvärk bara att när man har mens så är livmodern i samma storlek som en liten apelsin och nu är den i vattenmelonsklassen. En stooor vattenmelon alltså. Det gjorde alltså så ont att jag skrek till.

Nå, nu har jag inte ont alls och ska till Kvinnis om en timme, så sitter och äter så barnet ska vakna och röra på sig sen när vi är där. Blir ibland helt tokig när det är stilla där inne, fast jag har känt sparkar under natten och tidigare på morgonen och det brukar vara tyst och stilla ungefär 11-tiden så vill min oroliga sida nu påstå att något nog är fel. Men det är det nog inte, ska lägga mig på soffan och invänta blodsockerhöjning så blir det nog action där igen.

Mormor stickar

Rymde till mammas bakgård i värmen och här sitter hon och tar sin mormorsroll på allvar - och stickar babytröja! Den blir söt. :)