Glad valborg!

Nu har vi snörvlat, koksaltdroppat, sovit med dyna under madrassen samt tagit långa, ångande duschar hela veckan och snuvan verkar äntligen lätta lite!

I dag står vi inför nästa spänningsmoment: första natten isär! Dottern ska fira valborg med mormor så vi får gå på fest barnfria i dag. Är lite nervös nog men inte så farligt, tror det kommer gå jättebra. Hade ju dessutom aldrig tänkt första barnvaktsnatten skulle komma först vid närmare tio månader... skyller även detta på flaskfailen. ;)

I morgon blir det sen enorm picknick med både barn och vuxna. Eller "vuxna", muahaha.

Ha en trevlig helg!

Stackars liten

Nu är dottern ordentligt förkyld, näsan bara rinner, rinner och rinner och hon nyser i ett (och sprutar snor över allt och alla) och har varit ganska ledsen hela dagen. Är ju svårt att både äta och sova när man inte kan andas genom näsan.

Var på bröllop i går och det gick ännu bra men mot kvällen blev hon gnällig och vägrade sova så vi fick åka hem – och sedan kom ju förklaringen, näsan hade plötsligt blivit täppt. Sedan gick natten inte särskilt bra.

Vi har ju varit lyckligt lottade hittills, det är första gången hon är sjuk. Men känner mig ändå helt hjälplös när det inte riktigt finns något jag kan göra för att hon ska ha det bättre, annat än ge saltdroppar och försöka suga ut snor (MYCKET lättare sagt än gjort det där med att droppa tre till fem droppar saltlösning i två minimala näsborrar!). Och så blir jag inte klok på vad jag läser om symtom för öroninfektion, verkar vara lite svårt att fastställa för så små? Hoppas det är bättre i morgon.

Hejdå mammakalufs

Har äntligen tagit mig till en hårsalong och njuter av tystnad, damtidningar och kaffe. Nu ska den bort, o-frisyren! Den flera månader långa frissapausen är ännu en skamfläck på min "När jag blir mamma ska jag aldrig..." lista: jag skulle ju fortsätta bry mig om hur jag ser ut också till vardags och inte gå i mjukisbyxorochponnysvans-uniform. HAHAHAHA.

Midnatt, igen

Lektion ett för bebisföräldrar: sov när barnet sover.

Jag lär mig aldrig. Jag lägger mig fyra timmar efter att hon somnat och ligger sedan och bävar för att hon ska vakna fyra timmar efter att jag lagt mig. Så gick det i går när vi av nån orsak var vakna mellan fyra och fem igen. Ingen aning om varför. Ska börja föra sömn- och matdagbok igen - kanske om mig själv också...

En hel natt

I natt sov dottern från klockan 21 till 7.45. Bliss. Fortsättning följer.

Bröst vs flaska

En kort lista på plus och minus med flaska/bröst hittills:

- Morgonamningen var ju ganska skön, man kunde typ fortsätta sova i minst en kvart till medan dottern snuttade. Nu ska man upp och värma flaska.
- Maten finns inte längre med var som helst utan vi behöver mikro eller varmvattenbad samt, givetvis, ren flaska och ersättning och vi har inte riktigt rutin på det ännu

+ jag kan klä mig hur jag vill nu
+ jag kan klä mig hur jag vill nu
+ det finns mikro på de flesta ställen så egentligen är det nog flaskmat lika portabel som bröstmat
+ jag kan klä mig hur jag vill nu
+ nattningen har blivit busenkel och kan skötas även av personer utan amningsbröst, likaså alla andra måltider inklusive söndagsmorgonmålet = LYX

Så är det ju det där med att man slipper dra fram bröstet överallt också (intressant diskussion om detta hos Svenskfinlands mest lästa mammabloggare Peppe, även på Alfamamman), men tja, jag har egentligen aldrig störts av det. Har ammat både på parkbänkar, i bussar och tåg, i restauranger samt i kyrkan (!), vill man inte visa bröstet åt alla går det ju att ha en duk omkring sig. Större problem har ju varit att dottern inte riktigt haft ro att amma när det rör sig folk omkring, och att jag därför ofta fått söka mig till tysta hörn eller mysiga allmänna toaletter. Men även detta problem är löst med Flaskan, vår nya bästa vän, för den duger så gott som var som helst! Varför det tog nio månader för dottern att lista ut hur fin Flaskan är vet jag inte, och inte bryr jag mig för tillfället heller bara den duger. Sen får vi se hur svårt det blir att vänja sig av med den... men den dagen den sorgen.

Fortfarande ont (och too much information)

Amningsstoppet har gått fint för dottern, flaskan är nu hennes bästa vän. Ainunapparna verkar funka bäst (och är ju billigast, så hurra för det!). Det går 500 ml ersättning per dag, plus mat då. Om det här är normalt eller inte har jag ingen aning om. Både Tutteli och Nan duger, verkar faktiskt inte vara någon skillnad.

Har dock varit lite jobbigare än jag trodde för mig, rent fysiskt alltså. Brösten (tissarna/de heliga/da boobaahs), de läcker fortfarande. Jag inbillade mig av någon orsak att man skulle sluta lukta surmjölk efter några dagar men nu har det gått tio och inte kan jag ännu heller ligga på mage! Det gör visserligen inte lika ont som de första dagarna (då jag tog en Burana eller två för att stå ut), men brösten är liksom "knöliga", man känner precis var det fortfarande ligger någon matsked mjölk och skvalpar och om bröstet kommer i kläm så gör det ont och börjar, tja, spruta, rinna eller droppa. Men det blir bättre för varje dag. Och ja, thanks for sharing etc, men är det en mammablogg så är det!