Fest!

Har rett ut detaljerna kring mamma- och föräldraledigheterna och det visar sig att jag får full lön de första tre månaderna! KALAS! Det hade jag inte räknat med.

Om jag nu förstått allt rätt alltså. Tror det. Fick det grundligt förklarat i ett bra mejl från lönekontoret, de ska ju nog ha koll.

Folkpensionsanstalten är däremot riktigt sjuuukt dålig på att förklara det hela. Systemet är krångligt upplagt från början och delas in i mamma-, pappa-, föräldra- och vårdledighet. Det kan jag förstå, för alla familjer måste ju ges möjlighet att göra så som det passar dem bäst. Men så hjälper det ju inte precis att de dessutom räknar ledigheten i vardagar. Inte i veckor eller månader alltså. Dessutom förväntas man förstå att det går 6 vardagar på en vecka, inte fem och inte sju. Man får alltså inte ersättning för söndagar, utan då ska man tydligen ha någon annan att ta hand om barnet/barnen!?

Så, kära FPA, jag har ett litet tips! På startsidan kunde ni förklara systemet i några enkla meningar, va? Den största förbättringen skulle vara att tala om till exempel tre veckor och fyra månader i stället för 18 respektive 105 vardagar. För jag förstod systemet först när en kompis förklarade det för mig så här:

– mammaledigheten inleds en månad före beräknad nedkomst och varar i fyra månader
– föräldraledigheten de följande sex månaderna kan tas av antingen mamma eller pappa eller delas mellan dem
– pappaledigheten är de tre veckor som pappa kan ta ut när som helst under dessa första tio månader, det vill säga också samtidigt som mamma är ledig. Många tar ut den när barnet föds.
– om pappan tar ut de två sista veckorna av föräldraledigheten belönas han med två veckor förlängd pappaledighet, så det blir en månad totalt. Det är det som kallas pappamånaden.

Efter det är det vårdledighet eller dagis som gäller. Och jo, krångligt låter det visst ändå. Mera detaljer finns på FPA:s sidor, här.

Så gäller ju största delen av informationen (inte bara på FPA utan i familjebroschyrerna och föräldraskapsböckerna också) bara dem som lever i det vanliga heteroförhållandet mamma-pappa-barn. Singelföräldrar, regnbågsfamiljer och de som bor med vänner eller familj får stå ut med ännu mera byråkrati. Och fördomar, eller så kallade traditionella familjevärderingar... men det är en annan diskussion, ska återkomma till det senare.

Vill avsluta med något positivt, så tänker helt enkelt hylla babylådan! (Som officiellt heter moderskapsförpackning men vad fan, den innehåller babykläder som det nu verkligen inte är meningen att bara mamman ska se till att barnet får på sig!) Det här är alltså rätt unikt, har jag förstått rätt finns den inte ens i de andra nordiska länderna. Startpaketet verkar vara mycket uppskattat, jag har hört många skryta med lådan. Och jag minns när vi var efter den med min mamma när min lillebror föddes! Bifogar bild för lådan år 2008, det kommer ny design med lite nya färger i april tror jag. Är ni sjukligt intresserade av närbilder på babykläder kan ni läsa mera om lådan här.

Ryktet går...

I dag blev jag grattad av en bekant som hört det av sin kompis som hört av en annan vän som hört av sin flickvän som hört av... ja, vem? Intressant att spåra hur ryktet går, speciellt när jag nästan kan räkna på fingrar och tår vilka vi själva hunnit berätta åt.

Det är ingen fara iofs, det är ingen stor hemlighet nu längre när jag hunnit berätta på jobbet – och det är roligt att folk blir glada och vill gratulera! Men samtidigt blir jag smått paranoid och undrar hur många som vet och i smyg tittar på min mage!? Fast de som vet och känner mig skulle väl nog, öh, säga nåt? Tycker man väl.

Hormooooner

Plus och minus med vecka 14:

+ Jag är piggare och gladare. Åtminstone ibland, när jag vill vara det! ;)

+ Huden ser inte längre ut som när jag var fjorton och lillebror kallade mig pizzafejs. Inte är den perfekt heller, men bättre än före jul.

+ Magen har ändrat form, så ölbilringen börjar ersättas av en liten, liten fast kula! Syns inte, men man känner den om man lägger handen på.

- Matsmältningen fortfarande långsam, blir proppmätt hur snabbt som helst. Anteckna: normalt tömmer man sin magsäck på 50 minuter. För gravida tar det 130. Ja, och halsbrännan suger, känner mig som värsta tanten.

- Har fortfarande inte gått upp i vikt, men nedgången har åtminstone stannat. Är på minus 4 kg nu. Ska väl vara rätt normalt? Tror fortfarande det beror på att jag slutat dricka öl.

- Huvudvärk. Led mycket av det som barn och tonåring men har inte haft mycket problem som vuxen. Nu kommer den inte särskilt ofta, men när den gör stannar den minst en dag, ibland två. Och inget hjälper. I går fick den mig att må så illa att jag kände mig spyfärdig och till slut bara låg i fosterställning och grät! Och mumlade att livet var orättvist. Min stackars man försökte trösta, paja, mata, massera – men nej, inget hjälper. Misstänker att det till stor del beror på att det tillåtna paracetamol inte hjälper mig lika bra som ibuprofen som jag normalt tar. Och vad kan man åt det.

Att sånt. Rubriken? Ja, alla frågor jag googlar just nu verkar ha samma svar. Hormoner. Men det visste vi väl alla vid det här laget.

Förresten, ett plus till! Förra veckan besökte jag två av de få bebisar jag känner. De var båda jättesnälla, både med mig och med sina föräldrar. Det tackar jag för!

Klockan är för övrigt alldeles för mycket för kvinnor i välsignat tillstånd att vara vakna. Sku nån säkert påstå. Så godnatt.

Countdown

Jag lade just till en widget som visar graviditetsvecka. Nu kan jag inte bestämma om den bara är freaky?

Det som är totalfreaky är den här animationen som finns på många graviditetssajter. Var, frågar jag, VAR, ska mina tarmar och allt annat rymmas om några veckor!? Hjälp.

Mardröm eller dubbelglädje?

Det sägs ju att man drömmer konstigt under graviditeten? Det har jag nu inte gjort (eller alltså, inte konstigare än vanligt haha) men hade första "babydrömmen" i natt – drömde att vi fick tvillingar! Hjälp! Två urgulliga skalliga och småtjocka pojkar med världens största leenden. Men alltså, det måste ju nog vara grymt jobbigt, att få två eller (gud ändå) fler barn samtidigt?! Hur klarar folk det?

Eller så är det bara dubbel- och trippel- osv- glädje. Nå, vi har bara en i ugnen, det ska nog räcka mer än väl, både när det gäller glädje och jobb alltså. :)

Kanske syns det lite, lite?

Har väl aldrig speglat mig så mycket som nu. Längtar efter att det ska börja synas nåt men just nu verkar det bara puta då när jag har ätit för mycket!

Men kanske jag bara ska vara glad, det är ju lättare att röra sig så här förstås. Och billigare att inte behöva uppdatera garderoben! Fast köpte redan två klänningar, reafyndade för tio euro styck så kunde ju inte hålla mig – skyllde på att det var billigt och att jag nog behöver dem snart, hehe. De var i bra lös modell och en och två storlekar större än jag normalt har så ska nog funka en tid.

Berättade åt närmaste chefen på jobbet i går dessutom, skönt att ha det undan. Och skönt att reaktionen var gratulationer och en försäkran om att det nog ordnar sig, allting!

Nytt år!

Många av nyårsgratulationerna i år menade att 2009 blir spännande för oss – och jo, det blir det alldeles säkert!

Firade nyårsafton med god mat och dans, hur bra som helst. Skönt att jag inte längre är lika trött som de första månaderna, nu orkade jag mycket bättre på krogen.

Har börjat berätta åt fler och det är så roligt att se folks reaktioner. En av mina killkompisar som just själv fått barn blev så överlycklig att jag blev riktigt rörd. Och en annan skickade en lista med recensioner på alkoholfria ölsorter och vilka butiker man får köpa dem i! Det blev jag glad för. Finns rätt många sorter faktiskt, måste förstås prova alla nu.

Och så måste jag berätta på jobbet, så de inte får höra det från nån annan än mig. Kretsarna är ändå så små. Lite nervöst faktiskt, men nog ska det väl gå bra.