Tre höjdpunkter

1: Lunchkaffe i solen. Jag kan balansera koppen på min mage o när Bebis sparkar gungar hela muggen!

2: Jag fick blommor i går! Av A, "till mors dag, eller annars bara egentligen". Söt.

3: En sextonåring sa i dag att jag har snygga tights o undrade var hon kan köpa likadana! Ha! Barnsligt nog kände jag mig genast ung, hipp och mindre mammatantig. Jag är vrålsnygg alltså, så är det nog. Har nästan putat extra med magen i dag för jag känner mig så hått. ;D (Måste skriva det så jag kommer ihåg känslan vid nästa badbollsångest!)

Ha en bra dag ni också!

Grattis alla mammor!

Mors dag. Nästa år får jag själv fira! :D Vi vaknade och låg och funderade om Bebis då redan kan säga mamma? Eller kanske Grattis på mors dag mamma? Hahaha.

Tionde maj är det, exakt två månader till tionde juli. Låter mindre när man säger åtta veckor eller 61 dagar... oj oj oj!

Fundersam i regnet

Har inget emot regnet men insåg just att det betyder att jag inte har någon jacka som går över magen på mig. Läder ska man väl inte gå ut i regn med? Jobbar veckoslut och det var tänkt att några timmar av jobbdagen skulle tillbringas utomhus så hmm... nå kanske där finns någon regnjacka att låna.

Så undrar jag när det ska komma något beslut från FPA och hur länge jag sedan måste vänta på babylådan!? Vill ha den NU ju! Lämnade in pappren ett par veckor sedan. Läste att de börjat dela ut den nya nu så blir väl nog modell 2009 för oss, passar säkert bra. Det enda jag är skeptisk till är den persikofärgade mjukdräkten, den är inte särskilt pigg. Men resten är rätt fint. Neutralt, iofs, men det måste det ju vara när innehållet ska passa alla.

Ett annat FPA-ärende jag funderar på är det här med studier. Inte för att jag har några stora ambitioner att studera när jag är hemma med ett barn, men OM man skulle ha lust att tenta bort något, påverkar det min föräldrapenning? Blir lite oklart för mig när det står så här: "Om du har moderskapspenning och börjar arbeta eller studera ska du omgående meddela det till FPA. På det sättet säkrar du att du får moderskapspenningen till rätt belopp och undviker onödigt återkrav." Öh?

Men nåjoo, chanserna att jag skulle hitta på att studera är väl ändå rätt minimala, så inte ska jag stressa över det där. Större chans är det väl att jag hittar på att jobba något smått, men då får jag registrera det som söndagsjobb så det inte påverkar stödet: "Söndagsarbete påverkar inte dagpenningen, som endast betalas för vardagar." Underligt system. ;D

Och på tal om jobb, bara FEMTON jobbdagar kvar nu. Huu! Känns ganska skrämmande. Eller konstigt, alltså, när jag inte vet hur länge jag är borta sen. Det hinner ju hända vad som helst på jobbet medan jag är borta, och så känns det underligt att gå in i en period på flera månader utan dagliga jobbutmaningar och vuxenkontakt. Men det känns säkert annorlunda sen när man verkligen har barnet i sin famn, va? Mest handlar det väl om att vi står inför en så totalt omvälvande och annorlunda ny vardag.

Och barnet, om ni undrar, bara fortsätter sparka. Var på gravidyoga i veckan (jätteskönt!) men Bebis förstod sig inte alls på att vara lugn och zen utan härjade på som värsta duracellkaninen. Undrar om han/hon tänker vara lika vild sedan utanför magen? Som Vilda bebin som hänger i lampan och badar i diskhon. Sötast i världen blir vårt barn iaf, det vet jag ju. ;)

Bebisrejv

Har ju glömt dela med mig följande länk om babyrave i Stockholm. Tycker det lät lite roligt:

Vad gillar kidsen mellan 0 och 6 år nu för tiden?
– Förhoppningsvis minimal psy-trance! Det gillar min son att dansa till.

Under artikeln finns en lista på andra saker barnfamiljer kan sysselsätta sig med där.

Hur det är ställt med dylikt i Helsingfors har jag faktiskt ingen aning om, har bara hört stora pojkarna berätta att det ordnas barnkonserter en lördag (söndag?) i månaden på Tavastia. Måste väl ändå vara svårt att hitta program som både föräldrar och barn trivs lika bra på? Vi får väl se.

Tillägg

Måste nu bara tillägga, om magkommentarerna: det hänger ju väldigt mycket på vem det är som säger något. Vänner och familj får i princip säga vad som helst (o säger de nåt jag inte gillar får de nog höra det!), när de närmaste vill känna på magen blir jag bara glad. För tycker ju nog självatt den är ganska fin, bara jag har det bekvämt och inte behöver känna mig heffaklumpig och göra ofrivilliga gubbljud.

Fast värst vad den har börjat klia de senaste dagarna! Huden spänner. Jag smörjer in så gott jag kan men ett par timmar senare är det som om den vuxit och spänt ut sig igen. Värsta valborgsballongen!

Top 5: idiotiska kommentarer

1) Det är inte länge kvar nu va, nä nä, du börjar nog ha jättestor mage!

2) Är du säker på att du inte väntar tvillingar?

3) Juli? Du menar väl juni? Du är ju så stor.

4) Det ser ju ut att kunna ploppa ut när som helst!

5) HERREGUDSÅGRAVIDDUÄRJESUSÄNDÅHELTENORM!

Att liksom: jag ser själv att min mage har vuxit. Jag vet också att jag är gravid. Jag vet till och med hur lång tid jag har kvar! (Nästan tio. VECKOR. Inte dagar.)

Jag börjar snart kommentera era kroppar också, precis när jag vill och när ni minst anar det. Ni som kommenterar min alltså. Morr.

Några siffror

4: veckor jag har kvar på jobbet. Känns både skönt och lite skrämmande. Tror inte jag skulle orka jobba längre än så, samtidigt känns det vemodigt att bli borta och inte riktigt veta när jag kommer tillbaka.

11: timmar jag sovit, eller försökt sova. Är förkyld igen och har hostat och snorat mig igenom natten. Stackars A hölls också vaken och måste dessutom stiga upp och gå på jobb, jag är ledig i dag.

02: klockslaget vår efterfest på första maj tog slut. Inte kan man ju sluta när det är som roligast! Andra maj var det sedan komatillstånd som gällde, men vad gör det.

26: centimeter på SF-måttet (symfys-fundus, dvs från blygdbenet till livmoderns övre kant). Helt på kurvan, och ändå täcks folk hela tiden påstå att jag har en enoooorm mage! Fräcka jävlar, varför i all världen tror de sig ha rätt att kommentera min kropp hela tiden!?

78,1: kilon jag väger just nu. Rådgivningstanten var lite förskräckt över att jag stigit nästan ett kilo i veckan de senaste två månaderna men tja, det är faktiskt bara fyra kilo över min originalvikt. Visserligen har jag gått upp nio kilo om man räknar från de fem jag gick ner i början... men jag tänker inte ta nån stress över det här, jag mår ju bra och alla sockervärden etc ser också bra ut så TYST säger jag bara, låt mig vara.

67: dagar kvar till beräknad nedkomst. Jag tror jag börjar vänja mig vid tanken så småningom, eller så är jag bara inne i en lugn period. Har läst Amelia Baby (både årets och fjolårets, och Amelia Vänta barn också! ;D ) och tycker de var jättebra, inte alls fåniga utan lämpligt skojiga och kaxiga och med rätt mängd fakta om graviditeten, förlossningen och vardagen med barnet: sömn, sjukdom, mat, amning, barnvagnar, tygblöjor, parförhållandet, tankar om föräldraskap, ja, allt. Välkomna hem till mig och läsa, alla som vill ha en introduktion till gravidlivet.

Men fatta alltså, mindre än tio veckor kvar! Tror det är dags att börja förbereda lite här hemma, så att vi först får vänja oss vid att det står en vagga i sovrummet, och sedan får vänja oss vid att den har ett innehåll... :)